Intensiv träning

Gissa vad jag och Stendöd hittade på idag? Jo, bågskytte. På riktigt. Med tränare.
Vi stack till stan med morsan och farsan för att faktiskt få en ledd träning. En del småfel rättades till med den mycket trevliga handledaren och så var resultatet strax mycket bra. Min självlärda kunskap var inte heller dålig. För att skryta lite extra så påstod han att det syntes att jag skjutit förr, vilket var bra att höra. Ingen bortkastad tid här hemma inte. 
Det var lite nervöst i början, men sedan löpte det bara på. Flera gånger blir det garanterat! 

Stendöd bakom kameran såklart

Studier på väldigt hög nivå

...närmare bestämt sisådär 16-10 000 km höjd.
Jag och Stendöd har suttit 3 timmar i det behagliga bibloteket och övat till geografiprovet. Vi har skrivit små lappar, tecknat en hel del, och som tradition; läst. Jag är tre kapitel klokare nu.
Stendöd hade dessutom med sig sukulaku som vi konsumerade under pauserna och kapitelbytena. Jag hade ärligt talat glömt hur fenomenalt bra det är att studera i bibban. Flera gånger är redan inprickade i schemat minsann. 

Parafras

Kursen i bildkonst jag går just nu har parafras som sista uppgift. Det var ju så länge sedan jag tog upp något konstrelaterat inlägg med fakta, så detta passade ytterst bra. 

Vad är en parafras?
Jag citerar läraren här: "En parafras är en omskrivning, omdiktning eller bearbetning av ett musikstycke, litterärt verk eller konstverk. Parafras är en konstnärlig företeelse som ter sig lite olika beroende på konstart. Gemensamt är att det är meningen att ursprungsverket ska kännas igen i parafrasen, samtidigt som parafrasen ska få en annan eller ytterligare mening än ursprungsverket."
I korthet är det alltså en ändring av ett konstverk där originalverket känns igen på ett eller annat sätt. Jag tycker detta var en riktigt kul uppgift efter att ha absorberat idéer och inspiration från nätet.

Här sätter jag nu in några originalverk samt parafraser som ni kan njuta av...

  



  

 

Feels, them feels

I torsdags fortsatte jag och Pysslan med vårt maraton. Hon hade tidigare till butiken och inhandlat 14 mumin-slickepinnar. Kassörskan hade varit något road av åsynen. 
Vi hade det trevligt med de nyaste avsnitten av Arrow och Supernatural plus de två sista episoderna i första säsongen. Eftersom det var en vanlig vardag hann vi alltså bara med 4 avsnitt. Mycket feels.



Nu är jag mycket upptagen med att rekrytera nya Arrow-fans. Brorsan och jag (re)watchar Arrow med munnen full av smarriga semlor.
Men ja, nu måste jag alltså återgå till tittandet... Heh.

Grön, grönare, grönast

Efter ett relativt snabbt besök till stan så blev jag materiellt sett rikare. Det fanns en endaste säsong av Arrow kvar vid butiken, som var på rea (vilket jag var ytterst medveten om). Jag upptäckte dock senare att kassörskan gjorde det misstaget att ge tillbaka för mycket cash, så jag fick den sammanlagt 25€ billigare! Jag kan ljuga och säga att jag tyckte det var fel, det kan jag, men glad över misstaget var jag faktiskt. 


Förutom Arrow så inhandlades urgulliga och prickiga glasskålar, en till fabulös mugg, en sprallig serveringsbricka med uggle-motiv och även en grön och skön växt för att pigga upp skrivbordet lite. Den passar utmärkt bredvid mina promarkers. 



Skolvärlden är lika enformig som en cirkel, en oändlig cirkel. Vi malar på pass efter pass, och hålpass däremellan alldeles ensam har jag också.
Serierna kommer av hängmattan och börjar gräva i sanden igen. Vissa har lite sämre framgångar, vissa ligger något nerblodade i snön och så finns det okontrollerade aggressiva attacker att itu med också. Milt sagt. Back on track helt enkelt, vilket ni definitivt kommer att märka... 

Bokföring

Nu har Pysslan och jag haft vårt tredje Supernatural-maraton.
I lördags tog hela spektaklet rum. En mycket entusiastisk lillasyster samt hund tog emot mig vid dörren, medan Pysslan stod med sodastream i högsta hugg i bakgrunden.
Lillasystern ritade fanart av Bekorren med en mycket fabulös dubbelmustach! Jag vet. Intense.

Det finns ett par episoder jag hatar. De innehåller två karaktärer som går mig på nerverna så mycket att Pysslan fick stå ut med en hel del frustration. Tja, hon bara skrattade hjärtligt åt mitt patetiska intensiva hat. Så var man ju tvungen att pausa däremellan och ha djupa konversationer om någon liten, till synes obetydlig, scen.
Eftersom detta var tredje gången vi kollade har vi bara två episoder kvar av säsong 1. Jag borde ju även bokföra förhållandet mellan konsumtion av antalet flaskor sodastream jämför med antal episoder... 

1. 6 episoder, 4 flaskor sodastream
2. 7 episoder, 2 falskor sodastream (pga. brist på själva colan)
3. 7 episoder, 3 flaskor sodastream

Vackert.
Nu sitter jag här på hålpass, äter bär och beundrar solen som skiner för en gångs skull. Piano på eftermiddagen, gym och så får vi se vad jag hittar på...

10 timmar tecknarfrustration

ÄNTLIGEN KLAR!
Som ni vet så tecknade jag ju Lindsey. Det må ha varit en plåga nu som då, men jag gjorde den klar i varje fall. 4 timmar gick åt till huvudet, 4 timmar till fiolen och 2 timmar till tröjan, armen och stråken. Egentligen har jag alltså tecknat henne i tre etapper.
A4, 110 gsm, så alltså något tjockt var pappret dock. Jag körde med ganska ljusa och skarpa pennor också; 2H, 3H, 6H och 8H. 

Huvudet blev jag faktiskt nöjd med. Håret speciellt, för jag lyckas normalt aldrig med den delen. Vänstra ögat är det enda som inte tilltalar mig. Fiolen var en katastrof. Den blev alldeles för stor i proportion, vilket ledde till att jag inte kunde teckna dit hennes vänstra arm. Den stör jag mig mycket och allra mest på. 
Ärmen blev inte direkt vad jag tänkt mig, men handen artade sig relativt bra.
Jag är helt enkelt relativt nöjd över själva Lindsey, medan jag mer än gärna mosat fiolen av vrede...
Ni får ju som vanligt själva avgöra ni tycker och tänker.

Hektisk vecka

Hehehe. Eheh.
Well... Heh.



Ja, jag har inte bloggat på nästan en vecka. Men det har varit något av en utmattande sådan. I korthet då: piano började igen, gym, migrän och hemma på tisdag, gym, fortfarande död från förra styrkepasset, något avvikande skoldagar, tecknande av Stirling och tja, allt däremellan. 
Jag är trött. Sover båda bussresorna men är ändå helt utmattad. Jag har några "bra" inlägg på kommande dock, så lugna puckar bara. 
Tills jag har fått krafsat ner dem så får ni ha det så trevligt!

A very Supernatural sunday

Vad är det mig och Supernatural i Januari...? Förra året samma sak; varje inlägg handlade delvis eller fullständigt om Supernatural...
Tja, inget man kan göra åt det inte.

På lördagen klickade mitt kreativa jag till, och jag sökte fram en lämplig Lindsey Stirling-bild att teckna av. Jag är som sagt verkligen inget proffs på att rita realistiska ting, speciellt inte människor, men jag gör det för att jag måste få mitt fangirlande ner på papper.
När hon blir klar så kommer det bild, ja. 

Tillbaka till idag då. Morgonen startade super med migrän och illamående (något jag också tycktes ha haft mycket förra januari...). På eftermiddagen var jag dock i något bättre skick, så Pysslan kom hit. Jag har milt sagt fått nog av sötsaker efter jul och allt kalasande, så jag grejade fram morötter, rågchips, soda stream och, well, choklad. Vi hann igenom 7 episoder som kändes mera som tre. Mera kommentarer, skålande, citerande, fangirlande och allt det där vanliga, trevliga skrattet plus allt snacks som vi åt upp redan under de två första episoderna.

Nu sitter jag här med min teckning under näsan även om läxböckerna ropar mitt namn. Jag ska väl vara good girl och försöka prioritera läxhögen nu då...   

Guardians of the salami snack

Gårdagen var en föreställning unik i sitt slag.
Stendöd, H, E och Pysslan steg av bussen med mig och invaderade huset med stort möda och besvär, eller något ditåt. Presenterna togs emot av en smula orolig Jennica. Hon kunde läsa av gängets misstänksamma blickar och flin.
"Payback för plastankan!", sade någon.
Well shit. Ett rivjärn, morötter, knäckebröd, godis, choklad, servetter och salami snack. Ett brett flinande Jennica var det enda som återstod. Pysslan hade dessutom grejat ett underbart föddiskort (som annars också fått många fina komplimanger om du ville veta Pysslan!).


Efter den obligatoriska pizzan bänkade vi oss framför tv:n med Guardians of the galaxy på DVD. Efter en stund av nostalgi och fangirling dök A upp i dörröppningen. Hon hade med sig en plåtlåda att stoppa grejs i, samt ett eco-tecknarblock som dessutom har relativt tjocka papper som passar bra för promarkers etc. 
Hon anslöts sig till gruppen och vi kollade klart denna fenomenala film laddat med skrattsalvor samt ett enda snyftsnyft-tillfälle jag utnyttjade.

Jag är som vanligt mycket snygg på bild ^^

Det söta doppade vi ganska sent med livliga diskussioner vid bordet. Även soffzonen (See what I did there H! ;)) användes flitigt under resten av kvällen. A passade också på att fota högen av ungdomar och hundar som låg huller om buller i soffan. Mera prat, mera socker. Så småningom hade tiden ändå flugit iväg med Milano, så gänget började sticka hemåt...

Jag kan inte klaga. Jag har den bästa skara i vänkretsen jag möjligen kan ha!   

Födelsedag

Japp, jag fyllde 17 idag. 



Släktkalaset har just avslutats.
Fudge. Strömmen gick för sjätte gången. Skrämde livet ur mig... Det har alltså varit en del strömavbrott under kalasandet. (Pysslan u know what this means... O_O') 
Tallrikar och ett kärl från Pentik, ett armband, påslakan, en kalender och en drös pengar bestod gåvorna av. Älskar verkligen serien från Pentik jag samlar på.
Imorgon blir det ett antagligen mycket vildare kalas med kompisgänget på besök. Jag tycker att förberedelserna ligger lite på hälft, men de får lov och ligga nu.
Jag vet inte. Mystiskt inlägg. 

Fifi chillade mest, om hon inte letade efter oskyldiga kexsmulor förstås...

 

The family business

Jag börjar bli trött på hälsningsfraser, så vi skippar det.
Idag på eftermiddagen stack jag iväg till Pysslan efter att köldproblemen med bilen var lösta. Jag möttes av en totalt överentusiastisk dogge vid namn Jack, som verkligen ville utöva bergsklättring på mig, så mycket som han studsade på. Efter att ha givit enormt med uppmärksamhet åt Jack, så bar jag och Pysslan ner täcken, kuddar och alla Supernatural-säsonger! 

Jackjack var som sagt i farten hela tiden... ^^

Vi satt med Jackjack och kollade igenom 6 episoder från början med den där glimten i ögat i hela tiden. Nostalgi. Normalt sett skulle jag ha suttit ensam och skakat av nervositet. Förmodligen också fått en del kickar av adrenalin, för de första säsongerna var faktiskt ganska kusliga. Nu med Pysslan och en lysande julgran i närheten var det dock inga problem. 

Vi hade en större mängd ytterst vackra skrattanfall som inkluderar det vanliga "Ehehehehehe"-skrattet. Mycket kommentarer kom mellan varven, många av dem funderingar kring filmandet och detaljer, samt den låga budgeten som ändå gett så fantastiska episoder. Vi hade också lite nostalgiska emotionella utbrott kring de oändligt många miljö- och Impala-scener som uppenbarar sig allt mer sällan nuförtiden. Som grädde på moset fann jag dessutom en till skådis som uppenbarat sig i en annan tv-serie. 

  

Pizza gick åt i lagom mängder, men cola, det drack vi fyra flaskor av. I mean...vad hände där liksom... Resulterade såklart i regelbundna wc-besök också. Där skapades dessutom en ny insidergrej med iskuberna. (Måste skriva ner det så jag inte glömmer...)
Ni kanske är medvetna om hur det går när vi konsumerar cola också... Det blev väl mera fart på fangirlandet kan man säga. 

När Pysslans familj kom hem blev lillasystern glad att se Bekorren. Efter ett tag kunde man höra det välkända introt till julkalendern, samt lillasystern som citerade med jämna mellanrum. Så, hon fangirlade över Bekorren medan vi gjorde samma sak med Supernatural.
5 timmar flög förbi fortare än jag tänkt mig, men det var underbart. Flera gånger right? :)

Köldknäpp

Ute i -20 grader står brorsan och jag och fotar. Det var minsann inte så värst trevligt, men ljuset var man tvungen att ta vara på.
Snart sticker jag iväg till Pysslans för att fangirla ett bra tag.
Bilder därifrån kommer väl också upp, samt en liten trevlig story om två små fangirls som hade sina emotionella sammanbrott...

...så kan det gå såhär...

...och de mest oplanerade omedvetna bilderna blir bra

Rewatching

Ny start, nytt år, mera rewatching.
Jag har inte kollat igenom Supernatural från början till slut en enda gång sedan förra januari då det hela började.
Igår fixade jag batong, vindruvor och chips, satte mig framför tv:n och öppnade Supernatural season 3 boxen. Jag har inte första och andra säsongen på DVD än, och på dator är det inte samma sak, så de två får vänta tills vidare.
Håret i en slarvig knut, grannens katt matad och det ätbara tillgängligt. Det var bara att luta sig tillbaka och njuta (och kanske även få lite attacker med feels mellan varven...).
Pysslan och jag hade även ett litet sammanbrott via sms. Vi är totala besvikelser som fangirls eftersom vi inte kopplade ihop Ruby med Laurel från Arrow. Samma skådis, Katie Cassidy. Kom igen. Shame on us.

   

...and I lost my mind...again. *Fangirl loose*

Nyårsfirande

Detta nyår firades lite annorlunda är normalt. Alla samlades hos Stendöd för nyårsfirande. 
Till en början flöt tiden på medan vi pratade, jag spelade piano och vi smååt lite gottegott. Jag fick även testa spela fiol, vilket var helt amazing! Jag har aldrig hållit i en fiol förr, men med 8 år piano i ryggen fick jag till några noter på gehör. Jag vill börja spela fiol...



Efter en stund invaderade vi köket istället och började gnaga på det vi fick tag i. Snart så hade vi också igång lite schackspel och kortspel för omväxlingsskull. Det var faktiskt trevligt att bryta mot de stereotypiska ungdomarnas nyårsfirande.
   Vid årsskiften befann vi oss vid stranden och beundrade färgspelet runt sjön. Jag hade själv med enorma tomtebloss som vi skulle tända, men misslyckades. "Det är ett tecken", som Pysslan uttryckte det. Vi fick inte tänt dem förrän påföljande år då vi lånade lite eld av en snäll typ.
   Marken var så hal så hela gruppen gick som en skara pingviner viftandes med tomteblossen en stund. Ett gäng oansvariga småungar sköt också raketer i närheten var vi befann oss. Längs marken. Jag menar, då är det ju någonstans det är fel...
   Well, anyway. Vi hade väl lagom kul på utsidan iallafall. :)
Resten av kvällen fortsatte vi bara med att spela kort och schack tills det var dags att gå hem.




Trött var man minsann på nyårsdagen, men trevligt hade vi.
Gott nytt år till alla bloggläsare också!