S.W.A.T teamet som sprängdes

Tidigare blev jag tillfrågad småkusin V om jag ville följa med henne och pojkvännen till ett escape room i stan. Naturligtvis!

I tisdags blev det då av. Småkusinen hade testat tidigare, men inte vi andra, så det var lite spännande och nervöst innan vi fick gå in. För att inte avslöja för mycket så handlade det helt enkelt om ett mord vi skulle lösa. Vi var S.W.A.T teamet som sändes in i byggnaden för att utreda mordet på direktören för Mortal Ice Company.

Det var verkligen en pulshöjande upplevelse! Det blev ju som allra bäst när man tog det dödsseriöst. Mot slutet blev det riktigt spännande... Svetten rann, vi sprang och ropade, men lyckades tyvärr inte hitta koderna till det sista låset... Lite synd, men kul var det ändå!

Om ni har lust att ta en titt på vad vi sysslade med kan ni kolla in länken HÄR.

Som fisken i vattnet

Oftast när jag säger att jag ska göra något så blir det också av (förr eller senare). 
Denna gång ville jag simma över sjön. Sagt och gjort.

I söndags klädde jag på mig våtdräkten för säkerhetsskull och pappa tog kanoten. Sedan var det bara att börja simma. Till en början var det riktigt lugnt och still, men mot mitten av sjön och framåt vågade det en hel det. Tack och lov inte emot mig, men det kändes ändå segt. 

Mitt ena knä bråkade ganska mycket, men jag ville absolut inte ge upp när jag en gång startat, för orken var det inget fel på. Nästan en timme senare befann jag på andra sidan, så då var det bara att hoppa i båten och paddla tillbaka! Pappa kanske inte var så värst stimulerad när han fick cirkla runt mig med kanoten och kämpa mot vinden, men ska jag så ska jag!

Villakväll med gänget

Förra helgen firade vi Alma vid hennes villa. Ursprungligen hade jag tänkt cykla dit, men då hade nog inte alla saker fått plats.

Det har varit ett alldeles strålande väder de senaste veckorna med en mycket tryckande värme. Med andra ord var det riktigt hett även denna dag. Jag tog ganska snabbt nog ett dopp i sjön, för det var ju helt enkelt för varmt annars. 

 



Vi åt jordgubbstårta, samt grillade senare på kvällen. Det smakade riktigt bra! Trodde nog jag skulle spränga.



Förutom det vanliga pratet om allt och lite till, så hade vi en lek; "Try not to laugh challenge". Det gick alltså ut på att en sitter i en stol med munnen full av vatten, medan en annat (utklädd) person försöker få den förstnämnda att börja skratta. Detta inom en halv minut. Jag vågar påstå att jag lyckades ganska bra med Bekorrdräkten till mitt förfogande...



Vackert väder och trevligt sällskap! Kunde inte bli bättre! 

Reafynd

Helt plötsligt kom jag på att jag ville dra till stan idag. Sagt och gjort. Mamma följde med mig, så då behövde jag iallafall inte åka ensam.

Eftersom det både var Street Food Fiesta med en massa matstånd på gatorna, samt Kokkola Cup, så var det en bra mängd folk i stan nog. De verkade definitivt trotsa det förutspådda regnet, precis som vi.

Jag var främst på jakt efter tröjor, och det lyckades jag hitta också. Eftersom min garderob består till 90% av grått, blått och svart, så blev det lite andra färger denna gång. I en butik fick man nästan alla jeans till -70%, så jag kom hem med ett par helsvarta som var riktigt sköna!

Från bokhandeln (för varför skulle jag besöka stan utan att dra in via bokhandeln) hittade jag flera av mapparna jag köpt tidigare. Dessutom fick jag syn på urgulliga svamp-minneslappar som jag bara var tvungen att inhandla... Det blev också en ny bullet journal, men till min förfäran har jag upptäckt att den ghostar väldigt mycket... Hoppeligen stör jag mig inte alltför mycket på det.

Egentligen skulle jag handla köksredskap denna gång också, men vi blev så trötta av allt shoppande så vi styrde kosan hemåt istället. Nästa gång blir väl något av en "vad-måste-Jennica-handla-inför-flytten?" - shopping. Får se hur det blir!

Födelsedagsbarnet

Dagar som denna hade jag önskat att jag kunde teleportera till Gällivare på stubin. Nu är det faktiskt Max födelsedag idag, och lite synd är det att jag inte kan vara där och fira.

Däremot firade vi typ när han var här i slutet på juni. Han fick också sin present redan då, för jag gissade att vi inte kunde ses innan födelsedagen ändå. 

Sådana tillfällen är jobbiga ibland när det kommer till långdistans, men vad kan man. Tur är att man lever i 2018 med snapchat och Skype och allt vad man kan ta kontakt med. Annars hade jag nog gått i bitar!

Antagen!

Eftersom jag förra veckan fick reda på att jag blivit antagen till Civilingenjör i bioteknik på Umeå Universitet, så har jag inte haft tid med så mycket annat. I princip har jag suttit i timtal och scrollat igenom alla bostadssidor jag kommit åt. Bostadsbrist var ordet, men det lär förhoppningsvis lösa sig så småningom.

Lite smått har jag börjat packa, men bara i ytterst små doser hittills. Som sagt behöver jag veta lite vilket typ av boende jag får först. Det hindrar mig såklart inte från att skriva en massa packningslistor, kolla igenom typ alla Ikeamöbler som finns på nätet och småstäda ur rummet.

Dock har det varit alldeles för varmt för att syssla med sådant svettigt just nu, så jag tror jag håller mig till sol och bad en liten stund till. (Men sen! Då ska det packas!)

Seglet uppe igen

I söndags trotsade jag och pappa den hårda vinden och drog fram surfbrädan. Det blev ingen värst lyckad tur för mig, för det blåste helt enkelt för mycket för en nybörjare som jag. Alltså var jag i vattnet en hel del. Det blev helt enkelt så tungt mellan varven att jag var tvungen att låta pappa surfa ut lite mellan varven. Seglet är nämligen ganska så rejält tungt att dra upp.



Pappa däremot bara susade iväg, stundom så snabbt att jag bara satt i motorbåten och skrattade. Det såg ju så kul ut liksom! Om man bara lär sig lite till ska det nog gå. 





Pappa fick stundom luta hela sin kroppsvikt bakåt för att hålla emot den hårda vinden, så inte hann jag ikapp fast jag gasade på för fullt med motorbåten. Ibland såg det nästan ut som om han skulle falla bakåt, så brant som han lutade. Med andra ord var det riktigt bra väder att surfa i, för den som kan. 

Vad juni erbjöd på

Vad har jag egentligen sysslat med? Hela juni gick åt till att bearbeta resan på ett eller annat sätt. En extremt minnesvärd upplevelse såklart! Men vad har jag annat gjort då?

• Edith's studentfest! 

• Läst en hel del, bl.a. en Stephen King bok, samt Omgiven av idioter (som jag förövrigt rekommenderar varenda individ på planeten att läsa)

• Börjat sommarjobba (plus en hel massa skift här och där)
• Ätit på Friends & Brgrs när gänget firade Ida's födelsedag

• Cyklat en del med pappa
• Vandrat på naturstigen med Anton
• Vindsurfat
• Varit på bio och sett Deadpool 2

• Besökt frissan och äntligen skaffat en pannlugg åt mig som jag är nöjd över!
• Solat med Alma och H vid sandgroparna
• Firat midsommaren med Max, Alma, Sara, H och Schtof
• Därmed också spenderat en vecka med Max här i Finland

Som jag möjligen tidigare nämnt så används denna blogg endast som en plattform för mig att kasta ur mig alla tankar och föra dagbok. Det var trots allt 2013 jag började blogga här på blogspot, och en hel del har förändrats sen lilla 15-åriga "so-random-Jennica" skrev sina inlägg. 



Naturligtvis är jag tacksam och det är roligt att så många fortfarande följer mig och mina äventyr. För mig är det trevligt att kunna kolla tillbaka och se hur jag själv utvecklats och vad jag varit med om. En 5,5 år lång dagbok helt enkelt!

Lite synd är det att jag faktiskt själv märkt hur kvaliteten försämrats och jag inte alls skriver om annat än dagboks-relaterat material, men det är nu bara så. Kanske jag någon gång får tillbaka den där gnistan. Ni lär väl se om ni hänger med!