Indirekt samtalspartner

Fyra dagar kvar. Sedan får jag vara ledig i tre hela veckor innan skolan startar igen. Vart har mitt sommarlov tagit vägen?

Igår kväll lade jag bestämt en deadline för mina skriverier (a.k.a. fanfictions). Jag ville ha skrivit klart någonting iallafall. Sagt och gjort. På morgonen vaknade jag till en trevlig överraskning i form av mail från Pysslan med ett redigerat och kommenterat dokument. Vi förde små dialoger mellan raderna (bokstavligen), vilket gjorde det hela så mycket mera komiskt. Jag blev minst sagt eld och lågor, inspirationen sköt i höjden såsom humöret. Tackar så hjärtligt för hjälpen, Pysslan!


Här skrivs det bara mera text för tillfället. Skittles konsumeras, som jag också börjar bli evinnerligt trött på efter sisådär 1.5kg. Någon annan får mer än gärna ta över. 

Något jag också spinner vidare på är pianostycket jag nämnde i förra inlägget. Det ligger så mycket känsla bakom spelandet som jag fortfarande inte kan uttrycka så länge jag inte kan noterna som flytande vatten. Jag kommer väl dit så småningom. 

Jobbet kallar som sagt fortfarande imorgon, så om jag ska hinna få gjort något annat ännu i kväll så bör jag minsann sticka!