Jag måste dock säga att jag blev överraskad över vitsordet i min materialbaserade uppsats som (enligt min egen åsikt) var den sämsta jag någonsin skrivit. Det tyckte dock inte läraren, så ja... Jag vet inte vad jag ska tycka och tänka om saken. Enligt mig var jag ute på så djupt vatten att jag aldrig skulle ta mig i land.
onsdag 2 september 2015
Brighter than a shooting star
Mina vardagar är förskräckligt gråa av tråk och läxor. All inspiration och motivation går åt till att orka med skolan och alla de läxor som aldrig tar slut.
Jag måste dock säga att jag blev överraskad över vitsordet i min materialbaserade uppsats som (enligt min egen åsikt) var den sämsta jag någonsin skrivit. Det tyckte dock inte läraren, så ja... Jag vet inte vad jag ska tycka och tänka om saken. Enligt mig var jag ute på så djupt vatten att jag aldrig skulle ta mig i land.
Jag har annars varit på mycket bra humör hela dagen av någon anledning. Möjligen pga. tillräckligt med sömn för en gångs skull. Nu har jag just suttit med läxböckerna framme, och för att pusha på min redan goda stämning tände jag doftljus. Man behöver lite ljus i det dunkla höstvädret. På samma gång har jag spelat upp mina gamla spotify-listor och drunknat i nostalgi. Speciellt Owl City var något jag uppskattade som lugnande musik. Lyssna vetja!
Jag måste dock säga att jag blev överraskad över vitsordet i min materialbaserade uppsats som (enligt min egen åsikt) var den sämsta jag någonsin skrivit. Det tyckte dock inte läraren, så ja... Jag vet inte vad jag ska tycka och tänka om saken. Enligt mig var jag ute på så djupt vatten att jag aldrig skulle ta mig i land.
Etiketter:
Dagbok
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar