Interrail - Innsbruck 1/2

De första timmarna i Innsbruck gick nog Sara och jag med näsorna i vädret för liksom bergen! Oh vilken vacker stad, vilket utsikt! Jag vågar påstå att så fort vi steg ur tåget föll jag pladask för denna stad! 

 



Vårt airbnb var så mycket bättre än förväntat! Helt fantastiskt utrymme och inredning, ja och utsikten! Denna gång hade vi faktiskt en hel lägenhet för oss själva. 



VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG. Hehe.



Mot kvällssidan stack vi ut och vandrade på i Old Town, åt nudlar och fotograferade. Arkitekturen och byggnaderna i denna stad var bara för underbara! Med bergen i bakgrunden därtill så visste man inte riktigt om allt var sant... Innsbruck var helt enkelt en så otroligt mysig stad med så vacker utsikt att man bara inte kunde fatta att det var på riktigt! 

 









Påföljande dag i Innsbruck var vad som förlängde mitt liv med typ 50 år. Då steg vi upp relativt tidigt och förberedde oss för en dag i bergen!



Vi traskade in till stan varifrån vi tog Nordkette Bahnen upp till den första stationen Hungerburg på 860 meter över havet. Redan här var det otroligt vacker utsikt!
Härifrån tog vi en stig 1,5km till Umbrüggler Alm på 1123 m.ö.h. Tro inte att denna bit var någon enkel grej, för det blev ganska brant stigning nog! (Det hade kunnat vara värre, visst, men det var tungt ändå.) Där uppe vilade vi oss en stund innan vi nästan sprang nerför berget tillbaka till Hungerburg.





Därifrån tog vi liften till Seegrube på 1905 m.ö.h. Till en början råkade vi befinna oss i ett moln, så det haglade lite, men naturligtvis stoppade detta inte oss. Vi vandra så långt vi kom tills vi möttes av lera. Då blev chansen för stor att vi skulle slinta och rulla nerför berget, och det ville vi inte. 



 



Här uppe såg vi också en hel del får! De ville naturligtvis prompt ta sig förbi oss, så vi tryckte oss mera in mot bergsväggen för att inte ens i misstag bli nerputtade. Det var ju en bra bit ner liksom. Vi lyckades nog ändå få en glimt av marken där nere när molnen passerade!







Sista stationen Hafelekar låg på 2256 m.ö.h. Nu började det bli riktigt högt! Vi kunde inte ha tajmat det bättre, för under hela tiden vi vistades på Hafelekar så var det så gott som molnfritt!



En liten stig tog oss upp till Hafelekarspitze på 2334m. Det var en helt galet obeskrivligt fantastik vy över alperna vi hade! HELT SJUKT! Jag tror vi stod nog bara och gapade och skakade på våra huvud, för liksom, det var bara för bra!









 



Som förväntat så tog jag fler bilder i Innsbruck än jag hade tagit under resan dittills.
Efter vårt intensiva fotande så tog vi en matpaus på kanten. Lite smått galet, för man ville verkligen inte falla, men också spännande! Vi fick minsann en ivrig publik, bestående av någon typ av alp-korpar. De verkade vara ytterst tama, för de hade inga som helst problem med att sitta i våra knän och tigga mat. Från att först ha varit 2 korpar så hade vi plötsligt 13 svarta korpar som verkligen ville ha en brödbit...









 

Sorgligt nog var vi ju tvungna att ta oss ner i något skede, så efter en lååååång lång stund på toppen började vi vår färd tillbaka. 





Vi stannade dock i Hungerburg för att vila en stund. Eftersom vi inte kände oss riktigt klara med Nordkette ännu så tog vi en annan stig mot motsatta håll som Umbrüggler. Denna vandringsled var definitivt mycket mera oländig, men kanske en aning vackrare i min mening. 





Vi pausade vid Arzler Alm och åt varsin schnitzel med utsikt över bergen. Ni kan förstå att jag stortrivdes i Österrike minsann! 
Efter vår spontana måltid vandrade vi för sista gången tillbaka till Hungerburg och tog banan ner till Innsbruck. Det var nog mer än skönt att komma tillbaka till lägenheten och ta en dusch efter det!