När tiden stod still

Inte bokstavligen, men vi har ju flyttat visarna en timme bakåt. "Ledarhunden" Fifi som alltid meddelar när det är matdags skällde alltså ljudligt en minut över fem. Hon trodde att klockan redan var sex, och hon som alltid är så punktlig. Det var rätt kul egentligen. PRECIS en minut över fem.

Men det var ju inte bara det jag skulle prata om. Tja, egentligen inget viktigt alls, men jag drar nu till med något för att få någonting skrivet iallafall.
Hela dagen har jag suttit och läst Lars Keplers fjärde kriminalroman Sandmannen. Man kan inte säga annat än att den var fantastisk! Det enda jag inte gillade var de riktigt sista meningarna som hade så stor betydelse. Huvudpersonen hade försvunnit spårlöst. Jag kan mycket väl tänka vart han tog vägen, men jag hade gärna haft det som "skriftligt bevis".

Pianoläxan har verkligen fångat mitt intresse. Jag fick en fyra sidor lång låt vid namn When I was your man av Bruno Mars. Den är jättekul att spela, dock aningen svår att få melodin att löpa som den ska. Men man måste ju ha något att jobba med också förstås.
En grej som är rätt gulligt är när hanhunden Amadeuz ("Peetu") ofta kommer och lyssnar när jag spelar. Speciellt om stycket River flows in you spelas, då sitter han bredvid mig och ser på mig med sina stora lekfulla ögon. (Antagligen eftersom jag spelade det stycket dagarna i ända när han var en liten hårboll som stod på vingliga ben...) :3

Ojoj. Mycket text det blev iallafall... Nu ska det ännu göras upp lite planering för nästa vecka och sedan i säng.

Gullig supermjuk ugglefilt jag fått!