Ni som inte visste så har jag alltså undervattenssniglar (omenakotiloita på finska). De är rejält på ett år gamla ungefär. (Eller flera? Minns ej...) Men i varje fall så verkar de trivas i min fiskskål.
De har nu inte direkt snablar, men andningsorgan. De klättrar alltså upp till ytan efter luft och vecklar ut sin "snabel".
Som när man dyker med snorkel ungefär.
Deras skal kan skifta i många olika färger. Mina tre stycken är mörk-rosa/lila, vit och den sista är mörkblå. Tyvärr så har deras skal frätts sönder på grund av brist på kalk, så färgen syns inte så bra mera.
De äter helt normal fiskmat, men käkar också gärna gurkskivor. Alla växter jag har haft i skålen har de i princip käkat upp.
Sniglarna skiter OFTA och stinker gör det minsann. Men de måste ju få vara lite mänskl... snigliga, menar jag.
Intressant va... Jaja. Idebrist + massa stress denna vecka. Då dyker det upp sådan konstiga inlägg.
Dagsverke imorgon så antagligen blir det ett mera "seriöst" (vad man nu tar för seriöst...) inlägg. Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar